Hur är det möjligt att så få medborgare intresserar sig för EU-politiken? Den för ju med sig mera spänning än den värsta dokusåpan; intriger, skandaler, framgångar, bakslag, vinnare, förlorare och märkliga affärer. Vad mer kan man önska sig?

Ta bara tobaksdirektivet som ett exempel. Kommissionens direktivförslag lades fram för lite mera än ett år sedan och efter det har intensiv lobbying pågått, som förändrat förslaget avsevärt. Ett kompromissförslag godkändes av medlemsländerna i december. Den absolut slutliga överenskommelsen väntas ske om någon månad och sen kan de nya gemensamma reglerna börja gälla från år 2016.  

Under procedurens gång har mycket hänt och slutresultatet innebär en del förändringar i tobakslagstiftningen. Bland annat kommer smaksatt tobak att förbjudas, förutom mentolcigaretter som får rökas lagligt ännu till cirka år 2020.  Större skrämmande bilder ska också finnas på förpackningarna. Kommissionen ville att bilderna skulle täcka 75 procent av både fram- och baksidan av cigarettpaketen, men det blev 65 procent i kompromissen.

Säga vad man vill om EU, men spännande är det! Att följa ett lagförslag är som att följa en dramaserie på TV, ibland sker helt oväntade saker, ibland vet man exakt hur det kommer att sluta.

EU är inte långt borta och besluten som tas påverkar oss på många sätt. Till och med Europaparlamentet har mera makt över vår vardag än vad vi tror. Ändå är det få som röstar i EU-valet och av de som röstar är det många som ”proteströstar”. Nya undersökningar visar att proteströrelser växer fram i hela EU, eftersom allt fler människor inte tycker att nuvarande partipolitik är tillfredsställande. Folk har förlorat förtroendet för EU, sägs det, men jag tycker att det alltid har rått någonsorts märklig ignorans bland allmänheten när det gäller EU.

EU känns kanske svårfattligt, men det gör väl det mesta som man inte orkar eller har lust att engagera sig i. EU-beslut påverkar allt från det vi äter, dricker och andas till kostnader för mobilsamtal utomlands och djurtransporter. Nog är det konstigt att så många ignorerar det politiska maskineri som i så hög grad påverkar vår vardag och livskvalitet.